Ibland undrar vissa på hemmaplan vart man tagit vägen. Därför sände jag denna hälsning till Örnsköldsviks Allehandas läsare.

Jag befinner mig som vanligt sommartid på Västerbottens yttersta utpost åt öster – Holmön,  den soligaste ön man kan finna. Faktiskt inget skryt utan dokumenterat. Solen har lyst från en molnfri himmel sedan veckor tillbaks, inte en enda mulen eller regnvädersdag. Det du!

Och vad företar man sig då på torpet? Svar ingenting annat just än slöa., sola, bada och äta holmödelikatessen gravad lax från havet på tunnbröd,  jordgubbar med fil och grädde. Det är enastående och slår allt grillat, tycker jag. 

Färjeturerna ut till ön har varit fullbesatta. Många gör dagsturer och hyr cyklar,.Andra  stannar dagar och veckor i en oslagbar natur.

Jag längtar således inte tillbaka till vintervistet i Bonässund, inte nu i alla fall. Här i den gamla timmerstugan finns svalkan om jag så önskar och i uthuslän gan får verktyg och målarpenslar vänta till solen tar en lägre bana.

I vart fall har blåbärsskogen och hjortronmyrarna fått ett koll.  Tyvärr, bären är få och små, bättre har jag sett. Hoppas på nån regnnatt då och då, så bären kan växa till sig i kapp och ge kantarellerna en match.

Vi har ju för all del, som på andra sommarställen, platser som ger förnöjelser. Bl a ett båtmuseum som slår ut många andra när det gäller historia och kultur, därtill med sommarcafé på verandan. Om suget kommer finns en härlig restaurang – Holmö havsbad, livligt frekventerad av seglare som landkrabbor när begäret efter mat och dryck trycker på. De två bröderna som driver stället tar gärna emot gäster från när och fjärran.

För några veckor sedan gästades ön av 50 PRO-are från Järved Bonäset. En lyckad dagstur från Övikstrakten som alla förtjustes av.

Något som inte får missas är Holmöns skärgård. Naturen är vidunderlig, orörd, med en mängd öar inom den tre mil långa arkipelagen. Fiskrika havsvikar och idylliska landningsplatser runt hela ön. För att inte tala om en  segeltur med slupen ut till fyrplatsen St Fjäderägg som inrymmer vandrarhem i f d fyrpersonalens stugor. Här har också ornitologerna sitt paradis och ringmärker fåglar i hundratal när dessa har rutterna förbi.

Så du läsarn, jag skryter inte alls. Kom gärna på besök i detta ö-paradis som än i dag, liksom förr, är ett levande skärgårdssamhälle. Ulvön i alla ära, men jämförelser är omöjliga.

Gunnar Fredriksson

Emanuelstorp